Endast en vecka kvar...
Sen är jag helt fri. Men sen då? Jag har typ 46 miljoner tankar i min skalle just nu att jag inte vet vart jag ska ta vägen. Och jämt så jämnför jag mig hur det var för ett år sen. Varför var jag lyckligare då? Jag vettefan alltså, det är asjobbigt att behöva gå och grubbla på 790 saker samtidigt som man måste fokusera på att försöka få det sista klart innan skolan slutar.


Alltid ska jag sabba för mig själv. Varför kan jag inte bara vara glad att jag har en underbar pojkvän, tar studenten om en vecka och det snart är sommar? Nej, jag ska alltid tänka för mycket! Jävla fitthjärna, finns det inte någon avstängningsknapp som man kan trycka på?

Varför kan jag aldrig bara få må bra?